I denna uppsats behandlas den statliga myndigheten Forum för levande historia. Grunden i dennastudie utgörs av en kartläggning av myndighetens verksamhet, så som den går att studera i form avmaterial publicerat på Forum för levande historias hemsida. Utifrån exemplet ?det historiskafolkmordet? används en rad historiedidaktiska teorier för att svara på frågor som berör Forum förlevande historias historieanvändning. Med hjälp av en historiedidaktisk granskning av hurmyndigheten behandlar det historiska folkmordet diskuteras förhållandet mellan denhistorieskrivning som bedrivs och Forum för levande historias uppdrag och verksamhet i nutid.Studien slår fast att Forum för levande historia ofrånkomligen bedriver en historieförmedling somfärgats av det sammanhang som den bedrivs i.

Bakgrunden till denna studie grundar sig i den statliga myndigheten Forum för levande historia och dess kampanj Brott mot mänskligheten under kommunistiska regimer. Syftet har varit att ta reda på hur det utbildningsmaterial som tagits fram förhåller sig till de styrdokument som styr den svenska historieundervisningen i grundskolan och gymnasieskolan samt några utvalda läromedel i historia. Även den politiska debatt som föranlett det mediala intresset för projektet har implementerats och behandlats i undersökningen. Arbetets teoretiska del grundar sig på olika typer av historiebruk och har applicerats på den empiriska delen där materialet har analyserats. Undersökningen visar att det material som Forum för levande historia har tagit fram kan kritiseras för att vara onyanserat men att det också tillför en annan dimension av de behandlade områdena..

Syftet med uppsatsen är dels att försöka se vilka frågor eller argument som kommit fram i debatten kring det uppdrag som Forum för levande historia (FFLH) har fått av regeringen se hur olika historielärare ser på informationskampanjen. Undersökningen inriktar sig på att genom användandet av de teoretiska verktygen historiemedvetande och historiebruk, försöka se om det finns en diskrepans mellan den akademiska världen och skolans värld, mellan forskare på våra universitet och historielärare ute på våra skolor och det utifrån den debatt som uppstått kring Forum för levande historias senaste uppdrag ? att belysa och informera om brott mot mänskligheten under kommunistiska regimer. Det resultat som undersökningen kommer fram till, är att utifrån mitt undersöknings-material kan det påvisas att det finns en synlig diskrepans mellan den akademiska världen och grund- och gymnasieskolan. På frågan om man kan härleda de olika inblandades agerande utifrån olika historiebruk, så tror jag också att jag har fått fram att så är fallet..

Vi har analyserat Forum för levande historias material brott mot mänskligheten under kommunistiska regimer genom en hermeneutisk textanalys. Syftet med uppsatsen är att undersöka om materialet förmedlar historiemedvetande. Resultatet visar att materialet inte förmedlar det som krävs för att historiemedvetandet ska stimuleras. De historiska händelserna sätts inte tillräckligt väl in i sitt sammanhang och det råder otydlighet beträffande vad som orsakade utvecklingen. Materialet redovisar inte tillräckligt många förklaringsperspektiv.

Syftet med detta arbete är att undersöka till vilken grad läroboksserien Levande Historia, för högstadiet, följer läroplanerna, från 1994 till 2011, och hur mycket av författarnas egna världsbilder och den historieskrivartradition som finns påverkar böckernas innehåll. Vi blir alla påverkade av den tid vi lever i eller växte upp under och hur detta påverkar författarnas sätt att skriva är av intresse, då det i sin tur kommer att påverka generationer av lärare och elever. Vi har även nyligen fått en kursplan med nya idéer om vad som ska läras ut. Genom att undersöka tre generationer av Levande Historia-serien har det visat sig att det finns genomgående teman, vad gäller hur historiska händelser och fenomen beskrivs. Dessa tankar kan knytas till idén om ett gemensamt europeiskt kulturarv, samt hur det är den europeiska synvinkeln som dominerar i berättandet.

I kursplanen för ämnet historia på grundskolan står skrivet att undervisning bl.a. ska ge eleverna möjlighet att utveckla sitt historiemedvetande, ge dem kunskap om hur historia kan använda för olika syften samt att eleverna ska få kunskap om hur historia skapar identitet hos individer. Syfte med denna undersökning är att utifrån historiemedvetande, historiebruk och identitet jämföra hur tre olika läroböcker ( SO-S Historia del 4, Historia PunktSo och Levande Historia) gestaltar förintelsen och avgöra vilken som är lämpligast att använda i undervisningen om förintelsen utifrån de kursplanmål som historiemedvetande, historiebruk och historieidentitet . Historieböckerna SO-Historia del 4 och HistoriaPunktSO är de två historieböcker som på olika sätt gestaltar förintelsen genom dessa tre historiska begrepp.

Med utgångspunkt i det förnyade politiska intresse för historieundervisningens innehåll, som följde på regeringens informationssatsning ?Levande historia?, undersöks bilden av 1900-talets folkmord i ett antal läroböcker i historia för gymnasiet från 1990-talet och början av 2000-talet, med särskild tonvikt på vilket urval författarna gör samt vilka förklaringar som presenteras till att de kunde äga rum. Även principerna för urvalet av det kunskapsstoff som förmedlas samt möjliga konsekvenser av detta diskuteras. Den kvalitativa textanalysen utgår från teoretiska begrepp som historiemedvetande och historiebruk, med vissa referenser till orientalismperspektiv som diskuterats i tidigare forskning. Undersökningen visar att styrdokumentens inflytande över läromedlens framställning har ökat sedan 1994 och att förändringen också tagit sig uttryck i en renodling av det europeiska perspektivet i urvalet samt i ett ökat intresse för i första hand Förintelsen, både före och efter 1997 då ?Levande historia? initierades..

Brottsförebyggande Rådet (BRÅ) genomförde tillsammans med Forum för levande historia en studie angående intolerans bland svenska skolungdomar. Resultatet visade att det fanns en relativt stor grupp intoleranta. Syftet med denna studie var att undersöka eventuell intolerans bland skolungdomar från grundskolans senare år och gymnasiet i Luleåområdet samt att jämföra deras kunskap och attityd rörande Förintelsen. Undersökningen genomfördes med kvantitativa enkäter riktade mot de valda undersökningsgrupperna samt genom kvalitativa litteraturstudier. Resultatet visade att de undersökta skolungdomarna uppvisade tendenser att vara mer intoleranta än riksgenomsnittet.

I detta arbete ämnar vi ta reda på vad fyra överlevande ifrån Förintelsen tycker om den omfattning som Förintelsen har i de skolor de besökt genom åren. Genom intervjuer med respektive informant, har vi tillgodogjort oss deras åsikter, vilka vi har kontextualiserat i detta arbete. Vi finner det oerhört viktigt att arbeta med Förintelsen i skolan, inte bara för att motverka rasism och nazism, utan även för att förhindra att något liknande inträffar igen. Det finns en omfattande mängd dokumenterad information från Förintelsen, men vi anser det allra bästa medlet för åskådliggörande vara en överlevande. Färre och färre överlevande från Förintelsen är fortfarande i livet, varför vårt arbete kan fungera som en dokumentation för framtiden.

Sellout är ett community där medlemmarna har en presentationssida, en gästbok, ett bildgalleri och en dagbok. Det finns även ett forum, där medlemmarna kan diskutera med varandra om allt mellan himmel och jord. Det som skiljer vårt community från andra är att medlemmarna även kan lägga upp bilder och beskrivningar på saker de vill sälja, tipsa om och söka efter musikevenemang, och de kan också få sina demolåtar spelade i vår webbradio. Designmässigt har vi försökt förmedla en känsla som ska få användarna att uppleva att sidan är levande..

Genom min uppsats vill jag svara på frågan huruvida lokalhistoria går att integrera med grundkursen Historia A utan att detta extra stoff ska urholka kursen, eller störa dess kronologi. Jag vill visa att detta kan åstadkommas genom noggrann planering och med reflexioner över hur jag som lärare kan disponera de antal timmar som tilldelats Historia A. Jag vill visa på betydelsen av att global, nationell, regional och lokal historia samverkar i undervisningen och hur de olika områdena förstärker varandra, samt visa att lokalhistoria kan vara ett utmärkt redskap för att göra historieundervisningen levande för eleverna. Slutligen vill jag också visa de många fördelarna med att arbeta efter den struktur jag i uppsatsen rekommenderar att använda till kursen Historia A..

AbstractPurpose/Aim: The aim of this essay is to examine the democratic potential of Forum Games.The main focus of the essay is if working with forum games can help the participators to better communicate their thoughts and ideas and through this take better part in a democratic society.Material/Method: The material to the study has been gathered through three interviews with persons using forum games in their work and one enquiry with 21 students in Teacher education at Uppsala University, who had recently tried the method for the first time.Main results: The conclusion of the study is that forum game has a democratic potential. Ability to communicate is important for a democratic society and participating in forum games can improve the participators communication abilities. Furthermore forum games seem to have other positive effects on a democratic society, apart from helping the participators to improve their communication skills.Keywords: Forum Games, Forum Theatre, Communication, Democracy, Drama.

Sellout är ett community där medlemmarna har en presentationssida, en gästbok, ett bildgalleri och en dagbok. Det finns även ett forum, där medlemmarna kan diskutera med varandra om allt mellan himmel och jord. Det som skiljer vårt community från andra är att medlemmarna även kan lägga upp bilder och beskrivningar på saker de vill sälja, tipsa om och söka efter musikevenemang, och de kan också få sina demolåtar spelade i vår webbradio. Designmässigt har vi försökt förmedla en känsla som ska få användarna att uppleva att sidan är levande..

Bakgrunden till vår studie grundar sig i en regeringsledd undersökning kring skolelevers tänkande kring Förintelsen. Den undersökningen visade att allt färre elever är säkra på att Förintelsen ägt rum än vad som hade visat sig vid en tidigare undersökning. Resultatet ledde till startandet av projektet Levande Historia ? Förintelsen. Vårt arbete består av en teoretisk och en empirisk del.

Vårt mål är att förhöja deltagarnas upplevelse i levande rollspel (även kallat lajv). Idag finns det inga möjligheter att visualisera övernaturliga förmågor. I den här rapporten visar vi ett exempel på hur detta kan realiseras med hjälp av teknik. Vi har inriktat oss på att simulera alvers övernaturliga hörsel. Levande rollspel är mycket känsligt för störningar från ?världen utanför?, exempelvis modern teknik och språk.